onsdag 13 april 2011

Änglar finns

Bosse
I går fick jag det där telefonsamtalet som man som djurägare inte vill få. Vi hade kvällen innan åkt in till Västra Djursjukhuset med Bosse för han hade blivit sämre igen. Med tanke på att astma medicinen inte hade hjälpt utan endast antibiotikan gjorde den en djupare koll på vad antibiotikan hade tagit. Jag hade även känt en knöl i hans mage det sista. Det var prover från denna som bekräftade att det som synts på Bosses röntgenbilder på lungorna var cancer. Vi ville veta vad som var fel med Bosse innan vi tog ett beslut.

Bosse och Honungsros
I går kväll fick han till slut slippa sina problem och somna in. Han är i gott sällskap med King och Cesar. När vi får hem hans aska kommer han få en egen plats i trädgården.

Bosse gäspar
Bosse hade världens mest talande ögon. De kunde ändra färg, storlek och utstrålning vilket var fantiskt att se.  Har suttit och gått igenom en massa foton på Bosse och tårarna bara rinner när jag ser Bosses ögon titta på mig på alla bilder.

Bosse och älgen
Tuffa Bosse trotsar älgen sommaren 2009. Kommer ihåg hur paff jag blev när jag hittade Bosse på bilderna över älgen jag fotade från trädgården.

Bosse med husse
Bosse och sambon hade några tillsammans innan jag kom in i bilden med min två kissar. De har haft en helt otrolig närhet med varandra. Var inte S med hos veterinären var det inte alls samma trygga katt som satt på bänken.

Bosse i solen
Tillskillnad från våran svarta katt King älskade Bosse solen och värmen. Under vintern i det nya huset lärde han sig att hitta extra varma ställen på golvet. Golvslingorna går ju lite runt runt och vi har aldrig sett dem gå runt och känna efter direkt men duktiga är dem.

PåsBosse
Som kattunge har jag fått berättat för mig att Bosse var en riktig buse och det hände att han somnade inne i påsar mitt under leken.

Bosse leker med musen
En bild för de mindre känsliga men efter nattens händelse blir den så speciell. Vi satte in kattlucka i helgen och Bosse lärde den sig på ett par sekunder. Det gjorde inte riktigt Lillen men väl i natt så kom han in själv utan att stå och jama vid ytterdörren. Det vara det att han inte kom in själv, med sig hade han en mus som han började tokleka med. Första musen i det nya huset, den var till Bosse den musen!

GosBosse

Vem vill inte gosa med en sån här kelis?

Bosse
Jag kan känna din päls precis som om jag klappar dig, jag kan höra dig spinna och jag kan känna din panna där jag pussar dig. Sov gott Bosse, vi älskar dig!

/matte Erika

10 kommentarer:

Maria sa...

Vilken fin katt eran Bosse var och vilken lycka att han ville bo hos er! Att mista ett djur är som att mista en del av sig själv. När jag läser om er Bosse, blir jag rörd och tänker på mina katter hur kan man leva ett liv utan dem?!

Lindas trädgårdsblogg sa...

Blir tårögd när jag läser detta, vad fint du skrivit. Så tråkigt att han blev sjuk :-( I katthimlen slipper han ha ont! Kram <3

Adaras mamma sa...

Sänder en tanke till er! Han var verkligen en superfin katt, och en tuffing. Ta hand om er själva och Lillen nu...

/Lisa - även hon med en tår i ögat

Ullevidsdal sa...

1000 kramar till er!
Så hemskt tråkigt , men nu slipper Bosse lida.
När vi tog bort Fammie i somras mådde jag väldigt dåligt och trodde aldrig jag skulle komma över det.

Men det blir bättre!
Tror inte de som ej själva har djur förstår riktigt känslan när man förlorar en "familjemedlem".

Hoppas våren kan hjälpa er att se framåt och minnas allt härligt ni haft med er Bosse. Bilderna är helt underbara!

Kram och må så gott ni kan!
Helene

Marina sa...

Usch va trist! Lider med er och samtidigt med alla våra djur som inte kan förmedla hur de känner, om de har ont. Det är svårt att finna tröst i stunder då man mist ett kärt djur.
Många fina bilder har du samlat ihop och med dem kan man efter ett tag le och minnas med glädje.

Många tankar o kramar till er!

skr3 sa...

Tänker på dig! Vet hur det känns...

Erika Flood sa...

Ååh, jag beklagar sorgen. Han verkar ha varit en väldigt speciell katt. Vilka fina bilder du har på honom :) Och du skriver så jag blir alldeles tårögd...
Kram Erika

Virre sa...

Åhh.. det gör mig så ont att läsa.. Vet hur sorgen efter en fyrbent vän är. Underbara bilder på en underbar vän.

Varm kram!

Veronica

Millan sa...

Så sorgligt, det blir ett stort tomrum efter ett husdjur som oftast är en familjemedlem med.
Kram till er!

A home far away sa...

Njae inte är väl jordgubbarna lika söta o goda som de svenska, men de får duga:)

Underbara foton på kissen!

Kram Gunilla i Singapore